Kan lightläsk förstöra din viktnedgång?

Det kan vara så att det extra magfettet som du under lång tid försökt att bli av med, kan helt enkelt bero på att du dricker FÖR mycket kalorisnål läsk.

Va? Tänker du kanske nu. 

Hur är det möjligt att gå upp i vikt när lightläsk innehåller 0 kalorier?

Siffror från det norska Helsedirektoratets årliga kostrapport (2020) visar att i vårt grannland Norge dricker norrmän svindlande 49 liter läsk om året. Samma rapport visar att de dricker 44 liter vanlig sockerläsk.

Medans man dricker mer lightläsk, sjunker samtidigt intaget av sockerläsk. Då tänker du kanske att vi har blivit hälsosammare?

Men en studie avslöjar ett tydligt samband mellan hög konsumtion av lightläsk och ökad förekomst av det farliga magfettet.

Ett magplask

I studien från 2015, som publicerades i tidsskriften JAMA Pediatrics, såg man att genom att dricka lightläsk mer eller mindre tredubblade risken för att lägga på sig runt magen.

Studien analyserade data från 739 personer i åldern 65 år och äldre. Under en period på 10 år kartlades hur många burkar lightläsk eller vanlig läsk deltagarna drack varje dag.

Bland deltagarna som inte drack lightläsk, ökade omkretsen runt magen med 2 centimeter under av studieperioden. Medans bland deltagarna som drack lightläsk, ökade omkretsen med hela 8 centimeter. 

Hos dem som drack lightläsk mer sporadiskt, ökade midjemåttet med omkring 4,6 centimeter.

Dessa fynd var särskilt oroande eftersom magfett är associerat med ökat blodsocker, hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2.

Artificiell sötma ger mer fett

Högt intag av lightläsk med artificiella sötningsmedel blev därmed knyttet till en ökad risk att samtidigt utveckla hälsoproblem. 

Forskarna är osäkra på vad som är orsaken till att lightläsk kan lägga sig som magfett. Men det kan se ut som att artificiella sötningsmedel utlöser sötmareceptorer i hjärnan, något som får kroppen till att förbereda sig på ökat intag av kalorier. 

Vi har sötmareceptorer inte bara på vår tunga, men även i tarmarna och i bukspottkörteln. Om dessa receptorer blir hyperaktiverade, kan de utlösa frigöring av insulin när kroppen egentligen inte behöver det, eller undvika att utlösa insulin när den behöver det. 

Eftersom lightläsk inte innehåller några kalorier, luras kroppens insulinreceptorer till att producera mer insulin. Detta kan ge ökat blodtryck och viktökning. 

lettbrus og økt magefett
GER MER MAGFETT: Studier visar att högt intag av lightläsk kan ge ökad förekomsten av det skadliga magfettet

Sockerfri läsk innehåller nämligen artificiella sötningsmedel som är 200-600 gånger sötare än vanligt socker.

Resultatet är ökad hungerkänsla och sug efter mat med högre kaloriinnehåll. Så ser man att lightläsk inte bara kan störa naturliga mekanismer som styr vikten, men även balansen mellan tarmbakterier och blodsockerreglering.

Resultatet är att du till slut äter fler kalorier toalt sett.

Därmed ökar även chansen för att gå upp i vikt, även om lightläsk inte innehåller en enda kalori.

Jämfört med vanligt socker

Å andra sidan utlöser vanligt socker en känsla av mättnad och tillfredsställelse. Kroppen känner igen det vanliga sockret, medan artificiella sötningsmedel tvärtom förvirrar kroppen.

Detta skapar en försvagad koppling i hjärnan, och kan leda till viktökning och sötsug. 

Resultaten av studien visar att det inte är meningsfullt att lura hjärnan med artificiella sötningsmedel. En av anledningarna till att hjärnan föredrar sötsaker, beror på att det ger oss extra energi. Hjärnan ger oss alltså en belöning när vi konsumerar energirikt socker, inte energifattig sötsmak.  

Kämpar du med sötsug?

Ett kosttillskott som MetaBurn kan vara till hjälp när du ska ner i vikt. MetaBurn innehåller 100 μg krom som kan bidra till att upprätthålla normal blodsockernivå, som kan ha effekt på sötsuget. 350 mg camellia sinesis kan bidra till att hjälpa med viktkontroll, förbränning och till att minska aptiten, i tillägg till 50 mg chili och 200 mg wakameextrakt. Wakame kan bidra till att påverka fettmetabolismen och kan även bidra till att minska aptiten. I tillägg bidrar vitamin B3, B6 och B9 till normal energiomsättning.